Idag blev det ett kärt återseende på Drömmarnas Kaj som är en av mina favoritplatser i Göteborg. Jag kan minnas tillbaka från dagarna som barn när farsan tog med mig dit och visade alla gamla båtar och skutor. Mina vuxna minnen består mer av dagar med måleri och ljumma sommarkvällar med härliga människor och musik. Alla har alltid vart välkomna, gammal som ung, fattig som rik.

Idag hotar man att ”städa” bort det smutsiga från kajen och ta bort det som betyder väldigt mycket för många människor.

Det var inte utan att man fick en lite klump i magen då jag fick växla några ord med en utav de gamla båt-ägarna. Han var både bekymrad och uppgiven över situationen men också arg över hur respektlöst man betett sig kring dialogen runt Drömmarnas Kaj. Vill följa vad som händer kring kajen så finns det en grupp man kan gå med i på FACEBOOK.

I vilket fall som helst så fick jag en härlig dag i solen och jag målade en bläckfisk som har blivit lite ikonisk för just Drömmarnas Kaj. Gladeligen står de flesta containrar kvar än så länge på kajen, så har man vägarna förbi bör man passa på att kika på alla konstverken.

Hoppas detta inte var sista gången man målade på Drömmarnas Kaj – Vindarnas Ände.